Det finns numer många så kallade extremsporter i världen. Målet för en extremsport är ofta att pressa deltagarna till det yttersta av mänsklig förmåga, speciellt avseende uthållighet. Det gäller till exempel för sporten triathlon och dess mest extrema kraftprov – Iron Man. I triathlon ska deltagarna springa, simma och cykla en viss sträcka efter varandra. I Sverige uppfanns sporten swimrun, som tog bort cykelmomentet från triathlon. I swimrun gäller i stället att man springer och simmar flera sträckor efter varandra.

Hur det går till

Det mest ansedda swimrun-loppet är ”ö till ö” som arrangerades första gången 2006. Det räknas som det inofficiella världsmästerskapet i swimrun och dessutom startpunkten för sporten. Det är inofficiellt eftersom sporten swimrun inte ingår i något idrottsförbund och därmed inte kan arrangera officiella DM, SM, NM eller VM. Ö till ö utspelar sig i Stockholms skärgård. Deltagarna ska så fort som möjligt ta sig från Sandhamn i norr till Utö i söder. Det är en sträcka på 75 kilometer och under tävlingen korsas 24 öar.

Man tävlar i tvåmannalag, vilket tros vara en av de stora anledningarna till sportens popularitet och snabba expansion. Lagmedlemmarna springer och simmar med en lina mellan sig för att hålla ihop fast man har olika tempo. Det finns herrlag, damlag och mixade lag. Man springer de 65 kilometerna över land i terräng och de tio kilometerna simning mellan öarna sker på öppet vatten. Man springer i våtdräkt och simmar med terränglöpningsskor. Det finns ingen tid att byta om eftersom det är 46 växlingar mellan simning och löpning under loppet.

Man får ha med sig ett flythjälpmedel som är max 50×50 centimeter stort, och man kan ha paddlar eller fenor med sig. Kravet är dock att all utrustning du har med dig vid starten måste du bära med dig under hela loppet. Vid andra swimrun-lopp kan det finnas andra utrustningsregler, vid vissa tillåts inga hjälpmedel alls.

Rekordtiden från 2018 blev 7 timmar 39 minuter och 25,0 sekunder.